Ett repotage
HRF har hört av sig till mig och vill göra ett reportage om min hörselskada och hörselimplantatet jag ska få. Det är väl lite häftigt?
HRF har hört av sig till mig och vill göra ett reportage om min hörselskada och hörselimplantatet jag ska få. Det är väl lite häftigt?
Jag får ofta frågan” Kan du verkligen jobba som lärare”.
Jag har varje gång svarat “Ja varför skulle jag inte kunna jobba som lärare?”
Men nu när min hörsel blir sämre så känner jag att det blir jobbigare och jobbigare för varje dag i skolan. Jag blir trött, får ont i huvudet och är helt slut när jag kommer hem på kvällen. Jag har hem-och konsumentkunskap samt idrott som mina ämnen. Båda mina ämnen är ämnen där det bullrar och låter väldigt mycket vilket gör att jag blir väldigt trött.
Men vad ska jag jobba med? Är det värt att fortsätta som jag har gjort nu? Jag har haft huvudvärk varje dag i mitt liv, har alltid ont i nacken och ryggen för att jag får gå och spänna mig hela tiden.
Jag såg för ett tag sedan en tidningsartikel där Ica hade anställt en kvinna som är döv. Hon jobbar ute i butiken och plockar upp varor. Då blev jag väldigt glad, men samtidigt lite fundersam…Jag undrar vilket bemötande hon får från kunde om de ska fråga henne något. Hon har ett block med sig jämt för att kunderna ska kunna skriva till henne, jag tror att det är många kunder som struntar i att fråga när de inser att hon är döv. Vad tror ni?
Återigen, vad ska jag jobba med? Är jag begränsad till vissa arbeten? Ja det är jag faktiskt. Jag ville göra lumpen, det kan jag inte göra…
Helst av allt vill jag bli politiker och jobba med frågor som dessa vilket jag nu. Socialpolitik är min absoluta hjärtefråga. Det vore så fantastiskt för mig om jag fick förbättra situationen för många människor här i Sverige och underlätta för dem att leva sina liv. Om jag skulle bli politiker, det är ett jobb jag verkligen skulle vara stolt över samtidigt som jag inte blir utsatt för samma jobbiga arbetsmiljö som jag är utsatt för när jag är lärare.
Oavsett vad jag väljer för yrke så kommer jag aldrig att låta min hörselskada hindra mig. Jag måste också få ha drömmar och jag måste också få chansen att försöka uppfylla dem, precis som alla andra!

” När CI, cochleaimplantatet kom innebar det en revolution. Det har också tagits fram andra typer av hörselimplantat och tekniken utvecklas ständigt. Med den nya tekniken hör vi igen. Att höra med CI är roligt! Vi hör våra vänner, vi hör fåglarna och naturens ljud, vi hör kanske i telefon, och kanske kan vi njuta av musik igen. Men med den nya teknikens konsekvenser kan vår gruppidentitet som vuxendöva behövas tänkas igenom. Är vi hörande igen? Hörselskadade? Implantathörande? Eller fortfarande vuxendöva.
Och tekniken hjälper inte alltid. Fortfarande är vi reservdelsmäniskor. Plötsligt kan vi stå där bland hörande utan fungerande batterier, med trasiga sladdar eller något annat tekniskt problem som gör att CI inte fungerar och då känner vi oss dövare än någonsin. CI hjälper inte heller särskilt mycket i bullriga miljöer, t.ex. i trakfiken, när många pratar på en gång”
Det är så svårt att förklara för en hörande människa hur det faktiskt fungerar med hörselhjälpmedel. Det är många som tror att bara för att man har ett hjälpmedel så har man automatiskt fått tillbaka sin hörsel. Ett hjälpmedel är endast ett komplement inte något som gör att vi faktiskt hör allting.
Jag t.ex. avbryter ofta i många samtal då jag har inte hör om det är ett samtal mellan två människor och det är pinsamt, jag upplever ofta att det är många som blir sura över det. Det känns rätt otrevligt att avbryta ett samtal.
När jag fick mitt BAHA, det var första gången jag hörde det där ljudet när man ska gå över gatan, ni vet när det slår om till grön gubbe? Jag blev så himla rädd och förstod ingenting men alla andra gick och det var tydligen ingenting läskigt. Jag sprang då över gatan och tryckte på knappen igen, bara för att få höra ljudet en gång till.
Precis som det står i texten ovan, vi är inte hörande igen. När vår teknik inte fungerar, då känner vi oss mer utsatta än vi tidigare gjort. Innan vi fått vårt hjälpmedel så är vi på något sätt vana med vår situation. När vi vant oss vid hjälpmedlet och det går sönder, ja då kommer man knappt ihåg hur det var innan….
Titta på den här filmen och ni kanske förstår….
Att vara hörselskadad ser jag både som en fördel och en nackdel. Fördelarna som finns är att jag ser saker och ting med andra glasögon. Jag tänker på saker som andra kanske inte tänker på..Däremot så upplever jag väldigt ofta att nackdelarna är fler…Jag hör inte larm av olika slag, brandlarm, mobillarm, ambulans,brandkår,polis. Jag hör inte fåglar, klockor (kanske många som skulle säga att det måste vara skönt att slippa höra klockor, men jag vill höra allt). Jag känner mig ofta utanför när jag inte hör, jag får anstränga mig hela tiden för att höra. Jag är dessutom ljudöverkänslig vilket innebär att jag inte klarar av att höra riktigt starka ljud utan att det känns som att mina öron ska gå sönder…
Ibland så önskar jag att jag hör som man ska göra…
När jag låg i mammas mage var läkarna tvungna att ta ut mig med akut vilket betyder att jag blev förtidigt född. Läkarna tror idag att detta kan vara en grund till min hörselskada, att min hörselnerv inte hann färdigutvecklas.
Men vad beror det på att min hörselkurva bara går neråt varje gång jag testar min hörsel? Vilket jag gör många gånger per år. Varför har jag kronisk öroninflammation? Varför är mina trumhinnor inte som trumhinnor ska vara? Läkarna kan inte ens se vart mina trumhinnor slutar. Mina trumhinnor består nästan bara av ärrvävnad efter alla operationer.
Jag fick mina första hörapparater när jag var 13 år gammal. De var blåa och hade pärlor. Jag minns hur lycklig jag var när jag hörde ventilationen och klockorna som tickade, jag hörde även när en buss kom åkandes 100 meter bort. Men som ni alla vet, så är barn/ungdomar rätt elaka mot de som “sticker” ut, som inte är som alla andra…Blev utfryst och vågade aldrig att visa mina hörapparater….
På gymnasiet fick jag inte använda dem längre på grund utav att jag har kronisk öroninflammation….Jag gick därför endast 75% i skolan och läste resterande 25% hemma. När jag inte har några hjälpmedel så har jag konstant spänningshuvudvärk och måste äta huvudvärkstablett efter huvudvärkstablett och orkar inte göra annat än att ligga i sängen, det är lite som migrän.
23/8-2010 opererade jag in mitt BAHA-implantat som skulle göra att jag kunde ha en “hörapparat” utanför örat så att jag slapp öroninflammation. Det blev inte riktigt så. Redan en timme efter operationen sprack operationssåret upp så läkarna fick fixera såret….Såret sprack upp ytterligare fyra gånger så fick spendera fyra dagar på akuten, det blödde så mycket att det rann ner på halsen och jag satt där med min nackkrage och kunde inte göra någonting. Nackkragen hade jag för att jag fick en blödning i nacken under operationen *lucky me*…
Efter detta så har såret varit infekterat hela tiden, det har aldrig varit läkt. Jag har inte kunnat använda mitt BAHA på många månader nu för att infektionen inte vill ge sig, det blöder och gör ont hela tiden.
Jag väntar nu på en ny operation, operation nummer 31. Jag är 21 år gammal och jag har blivit opererad 30 gånger nu och väntar på en till…
Läkarna beslutade för någon vecka sedan att jag nu inte får använda varken min hörapparat eller mitt BAHA då infektionsrisken är så hög. Jag hoppas varje gång att en operation ska göra att jag hör bättre, jag har hoppats det nu varje gång men det har bara blivit sämre…Jag försöker att tänka positivt inför denna operation, det kommer att gå bra, varför skulle det inte göra det?
Bilder:
Några timmar efter att jag kom hem från sjukhuset. Bandage runt huvudet och nackkrage. Kunde inte göra någonting själv efter operationen på grund utav blödningen i nacken. Fick hjälp med allting under några dagar

Såhär såg mitt huvud ut dagen efter operation:

I början på 2012 fick jag göra en kompletterande operation. Under skruven hade jag en stor ärrvävnad som de var tvungna att skära bort för att minimera infektionsrisken
Här är det nya implantatet jag ska få. De kommer att byta ut min gamla skruv och skruva fast en annan som är bredare och plattare ( i skallbenet). Från skruven går en elektron som sitter fast i en magnet. Allt detta kommer att sitta under huden. Sedan kommer jag att ha en hörapparat med en magnet på och då kommer hörapparaten och implantatet vara sammankopplade. Ljudet kommer att ledas genom hörapparaten, magneten, till magneten som sitter innanför huden, via elektronen och sedan till skruven som leder ljudet till skallbenet….Ganska imponerande!
Min nya hörapparat som jag inte får använda längre. Mina gamla var blå.
Jag var idag på sjukhuset och läkarna har beslutat att operera ut mitt BAHA-implantat. Det har varit så mycket strul med min skruv och istället kommer jag att få ett nytt implantat som ska lanseras i Sverige i maj.
Känns bra att jag får ett nytt implantat. Jag är jättenöjd med ljudet i BAHA men alla infektioner runt skruven har gjort att jag inte kan använda min hörapparat. Kommer att få ett helt nytt implantat som heter “Bonebridge” . Jag tror att det hette så. Är inte säker, det är helt nytt!
Jag har haft tandställning i två år.
Jag tyckte faktiskt att jag var väldigt fin i den.
Hej!
Jag var hos optikern idag på grund av mitt högra öga. Jag har märkt under en längre tid att jag är tröttare på det ögat än på det andra, vilket var helt obegripligt för mig. Sen fick jag höra utav en sjuksköterska att det skulle kunna vara att jag anstränger det ögat mer. Gick därför till en optiker och det visade sig att jag hade ett synfel på det ögat. Vi ska däremot avvakta med glasögon och jag skulle höra av mig om jag kände att det blev värre eller att det blev väldigt jobbigt för mig. När ska allt ta slut? För en vecka sen exakt fick jag veta att jag uppfyllde alla krav för astma…
Nu ligger jag i sängen, har duschat och har en ansiktsmask, känns som en rätt bra start på morgonen. Lite senare ska jag iväg till sjukhuset, däremellan är det en paus på två timmar innan jag ska tillbaka. Då ska jag träffa Stefan och vi ska gå till vårt favoritcafé, jag ska plugga och han ska skriva protokoll, det låter väl härligt
?
Nått som är lite kul är att för två veckor sedan (onsdag) så var jag och Stefan ute och åt mat sen gick vi på bio. På torsdagen för två veckor sedan så skulle jag till sjukhuset och därefter mötte Stefan mig och vi gick till favoritcafét. Favorit i repris eller vadå
?
Nu är jag hemma från en väldigt trevlig kväll med Stefan. Vi tog först ett glas vin i rådhuset (som de precis byggt som innehåller väldigt fina butiker, en restaurang och en bar). Därefter blev det en hamburgare, blev så hungrig och sen blev det bio- med popcorn och cola såklart!
Imorgon kör vi igång plugget igen! Nu har jag vilat i för många timmar
Senaste Kommentarerna